Sa var det sondag och livet fortsatter som vanligt har.
Det ar valdigt mycket som hander har i Afrika nu.
De norra delarnas lander ar i omvalvande skakningar.
Tunisen var forst med att protestera mot de orattvisor man har i landet och att de borjade, gjorde att fler sag att det faktiskt lonade sig att protestera, trots att flera manniskor fatt satta livet till.
Egypten foljde Tunisiens exempel och lyckades bli av med sin president, Mubarak, som suttit lange och haft tid att samla mycket pengar i sina fickor, under den tiden.
Tyvarr vet folket inte vart han har gomt undan dessa pengar och hur man ska kunna fa de tillbaka dit de hor hemma, hos folket som han tagit de i fran.
Det skakar nu lite har och dar bade i Afrika och i arablanderna, som ar hart styrda av diktatorer.
Libyen har som bekant haft mycket stora problem de sista tva veckorna och mer lar det bli.
Kadaffi later sina styrkor avratta folk och ingen utanfor, vet riktigt hur manga det handlar om men det ar manga.
Min man arbetade i Libyen, nar vi fick kontakt och han har mycket erfarenhet av hur det fungerar, att leva dar och svarta har inget varde i deras varld.
Nigerias utrikesminister utalade sig i radion har om dagen och sa att man skulle gora allt man kunde for att fa hem de ca 500, fran Nigeria, som befinner sig dar nu.
Det har framkommit att genom nyheterna, att de skjuter svarta personer dar nu och jag ar tacksam att min man inte langre befinner sig dar.
Han fick ett samtal fran en av sina vanner, som fortfarande befinner sig i Tripoli och som inte alls kanner sig saker dar alls.
Gar man tillbaka i tiden, sa var det faktiskt araberna som startade den svarta slavhandeln och inte de vita.
De krigade sig till de delar som de i dag besitter i norra Afrika och ansag att de svarta som de krigade mot, sag mer ut som djur och behandlade de dar med som sadana. Fruktansvart!!
Svarta man kastrerades och svarta kvinnor utnyttjades bland annat sexuellt.
De intog Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Egypten, med flera andra delar i norr.
De larde de vita hur man salde slavar och fraktade de over haven till de vitas lander.
En mycket sorglig historia.
Araberna hade redan lange fraktat och salt slavar till andra lander, bland annat till Sydamerika, dar det i dag finns flera attlingar till dessa slavar.
I dag har man inte svarta som slavar langre men tycker fortfarande inte om de svarta.
Hur man lyckades tvinga pa dessa slavar sin egen religion, Islam, ar en gata och jag skulle sjalv aldrig som attling till dessa, mina stackars forfader, kunna folja en religion, som dessutom fran borjan tvingades pa dessa slavar.
Att sedan dessutom veta att att man inte ens ar omtyckt av dessa som grundade den religionen, ar for mig en gata, att forsta.
Har i Gambia har man fortfarande minnen fran den tiden, da slavar fordes fran hamnarna har till andra lander, dar de saldes.
Jag horde av en ung man, att pa var gata, som kallas for Kunta Kintes Street, finns fortfarande en gammal dam, ca 90 ar, som ar direkt slakt med just, Kunta Kinte.
Jaa, det var lite historia fran bade datid och nutid, som kanske kan vara intressant att veta, for er som inte kande till detta forut.
Tills nasta gang, far ni ha det sa bra och skota om er.
Kram Maritha.
Det ar valdigt mycket som hander har i Afrika nu.
De norra delarnas lander ar i omvalvande skakningar.
Tunisen var forst med att protestera mot de orattvisor man har i landet och att de borjade, gjorde att fler sag att det faktiskt lonade sig att protestera, trots att flera manniskor fatt satta livet till.
Egypten foljde Tunisiens exempel och lyckades bli av med sin president, Mubarak, som suttit lange och haft tid att samla mycket pengar i sina fickor, under den tiden.
Tyvarr vet folket inte vart han har gomt undan dessa pengar och hur man ska kunna fa de tillbaka dit de hor hemma, hos folket som han tagit de i fran.
Det skakar nu lite har och dar bade i Afrika och i arablanderna, som ar hart styrda av diktatorer.
Libyen har som bekant haft mycket stora problem de sista tva veckorna och mer lar det bli.
Kadaffi later sina styrkor avratta folk och ingen utanfor, vet riktigt hur manga det handlar om men det ar manga.
Min man arbetade i Libyen, nar vi fick kontakt och han har mycket erfarenhet av hur det fungerar, att leva dar och svarta har inget varde i deras varld.
Nigerias utrikesminister utalade sig i radion har om dagen och sa att man skulle gora allt man kunde for att fa hem de ca 500, fran Nigeria, som befinner sig dar nu.
Det har framkommit att genom nyheterna, att de skjuter svarta personer dar nu och jag ar tacksam att min man inte langre befinner sig dar.
Han fick ett samtal fran en av sina vanner, som fortfarande befinner sig i Tripoli och som inte alls kanner sig saker dar alls.
Gar man tillbaka i tiden, sa var det faktiskt araberna som startade den svarta slavhandeln och inte de vita.
De krigade sig till de delar som de i dag besitter i norra Afrika och ansag att de svarta som de krigade mot, sag mer ut som djur och behandlade de dar med som sadana. Fruktansvart!!
Svarta man kastrerades och svarta kvinnor utnyttjades bland annat sexuellt.
De intog Marocko, Algeriet, Tunisien, Libyen och Egypten, med flera andra delar i norr.
De larde de vita hur man salde slavar och fraktade de over haven till de vitas lander.
En mycket sorglig historia.
Araberna hade redan lange fraktat och salt slavar till andra lander, bland annat till Sydamerika, dar det i dag finns flera attlingar till dessa slavar.
I dag har man inte svarta som slavar langre men tycker fortfarande inte om de svarta.
Hur man lyckades tvinga pa dessa slavar sin egen religion, Islam, ar en gata och jag skulle sjalv aldrig som attling till dessa, mina stackars forfader, kunna folja en religion, som dessutom fran borjan tvingades pa dessa slavar.
Att sedan dessutom veta att att man inte ens ar omtyckt av dessa som grundade den religionen, ar for mig en gata, att forsta.
Har i Gambia har man fortfarande minnen fran den tiden, da slavar fordes fran hamnarna har till andra lander, dar de saldes.
Jag horde av en ung man, att pa var gata, som kallas for Kunta Kintes Street, finns fortfarande en gammal dam, ca 90 ar, som ar direkt slakt med just, Kunta Kinte.
Jaa, det var lite historia fran bade datid och nutid, som kanske kan vara intressant att veta, for er som inte kande till detta forut.
Tills nasta gang, far ni ha det sa bra och skota om er.
Kram Maritha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar